Skanska och IKEA har företaget Boklok ihop och de har lämnat in ett anbud i en anbudstävling om att få bygga i Rågsveds friområde. Kräpplagruppen har varit i kontakt med IKEA, Skanska, Boklok och även Arkitektmagasinet som även de vill bygga i Rågsveds friområde. Boklok svarar på vår konversation, IKEA gör det också. Skanska och Arkitektmagsinet svarar inte på våra mail.
Vi ser att Boklok har en stor tilltro till att Stockholms stad sköter sin planeringsprocess på ett korrekt sätt och tar hänsyn till miljöaspekter. Det är en villfarelse som vi måste ta ur dem eftersom Stockholms stad inte har någon ambition att ta miljöhänsyn i Rågsveds friområde. Om så hade varit fallet så hade de kunnat använda sig av sitt miljöprogram, vilket de inte gör.
Det här mailet skrev vi till Boklok som ett svar på deras svar till oss:
”Hej och tack för ditt svar
Bakgrunden till exploateringen i Rågsveds friområde är NCC:s m.fl. önskan 2003 att ”exploatera Snösätraområdet mellan Rågsved och Magelungen” med ca 500 bostäder (se bifogad fil). Denna önskan har kommunicerats till Stockholms stad vid ytterligare tillfällen bl.a. 2009, då NCC lämnade synpunkter på Stockholms översiktsplan (Promenadstaden) och i sina synpunkter på ÖP endast behandlade bebyggelse i Rågsveds friområde (se bifogad fil).
NCC ville bygga en bilburen radhusenklav i friområdets fina natur och bygga ihop Rågsved med Huddinge. ”Markbostäder skulle inte i alltför hög grad störa” Hanvedenkilen eftersom den redan var förbyggd i Huddinge och alltså lika gärna kunde byggas för även på Stockholmssidan. ”En indikation om utredning av detta borde framgå i ÖP”, skriver NCC. De lyckades också få in småhusbebyggelse i Snösätra i första vändan av ÖP (se samrådsversionen av ÖP) men denna detaljstyrning togs bort i slutversionen. Ett beslut om byggnationen togs emellertid av stadsbyggnadsnämnden i samma veva.
Planering, där ”stadspolitiken går från regerande (government) till styrande (governance)”… öppnar ”för utomstående aktörer av olika slag” skriver Stare (2007:59ff). Fenomenet där privata aktörer som NCC i vårt fall tar över initiativet, planerar området och interagerar med stadens planering beskrivs också av andra kulturgeografer som Knox & Pinch 2006:114, Hermelin 2005:281, 314 och Forsberg 2005:305.
Efter att NCC drog sig ur bebyggelsen i Rågsveds friområde, har endast Boklok samt Arkitektmagasinet visat intresse. Inget annat företag än BoKlok ställde upp i anbudstävlan. Stockholms stads politiker och tjänstemän verkar nu ha hamnat i ”prestigefällan” och kan inte dra sig ur oavsett vilka fakta, som kommer fram.
Tjänstemännen på Exploateringskontoret har tydligt visat att de inte kommer att prioritera miljön, eftersom de vill gå vidare med exploatering, trots att nya kunskaper om friområdets naturvärden har framkommit, t.ex. resultatet av Skogsstyrelsens inventering. Exploateringen bryter mot flera punkter i Miljöprogrammet men dessa punkter behandlas inte i något av de tjänsteutlåtande, som skrivits som underlag för beslutet (se tidigare utskickade faktablad).
I Programsamrådet har Stockholms stad enbart tagit hänsyn till Länsstyrelsens påpekande att husen vid reningsdammarna ligger innanför strandskyddet och därför kräver undantag från strandskyddet för att få byggas. Enligt muntlig information från en handläggare, så har Stockholms stad aldrig haft ambitionen att lyssna på medborgarnas åsikter i samrådet. (Läs även Länsstyrelsens synpunkter på byggplanerna på Årstafältet. Mycket av vad som sägs om biologisk mångfald gäller även Rågsveds friområde.)
Det är ingen idé att ”prata” med några tjänstemän på kommunen. De gör bara vad de är tillsagda av politikerna. vi talade med konsulter som ritat på planprogrammet, de berättade att plötsligt fick de direktiv från politiskt håll att lägga in ännu fler bostäder i Rågsveds friområde, så det var bara att göra det. Besluten om att gå NCC till viljes i ÖP och i stadsbyggnadsnämnden togs troligen högt upp i stadens politiska hierarki.
Kräpplagruppen är inte intresserad att stoppa bostadsbyggande över huvud taget utan bara i Rågsveds friområde, som har mycket höga naturvärden och sociala värden. I ett så pass fattigt område som Rågsved har människor inte egen trädgård, sommarstuga eller bil i någon högre utsträckning, vilket de har i villaområden som Älvsjö. Ändå är det Älvsjöskogen som skall bli naturreservat och inte Rågsveds friområde, trots att friområdet har högre naturvärden och att människorna behöver det i högre utsträckning. Inne i Rågsved finns många platser att bygga bostäder på och även en del radhus får plats. Kräpplagruppen har lämnat in förslag på förtätningar av området.
En seriös diskussion om Rågsveds friområde skulle innefatta fakta om friområdet, inte oseriöst tyckande och omfatta alternativ lokalisering av bostadsbebyggelse till hela Rågsved. De enda som har något inflytande är Stockholmspolitiker som Joakim Larsson, Per Ankersjö, Regina Kevius och Sten Nordin. Lyckas du få till ett seriöst och konstruktivt möte mellan oss, er och någon/några av dem så vore det en stor insats, eftersom vi inte har lyckats med detta.
Litteratur
Forsberg, G., 2005. Ett demokratiskt förhållningssätt till planeringsuppdraget. Planeringens utmaningar och tillämpningar. red. G. Forsberg.
Hermelin, B., 2005. Samhällsplanering och dess praktik i förändring. Planeringens utmaningar och tillämpningar. red. G. Forsberg.
Knox, P. & Pinch, S., 2006. Urban Social Geography. Harlow
Stare, U., 2007. Den globala staden. Stockholm ”